Ibland kommer känslorna i kapp en, man vill inget hellre än att dra sitt täcke över huvudet, gömma sig i sängen och stanna där.. för evigt.

Tyvärr är det omöjligt.

Har ett problem dykt upp, går det inte att ignorera det. Istället ska man försöka göra något åt det, försöka lösa det helt enkelt. Men ibland, är det inte alltid så lätt.

Jag hatar verkligen när hjärnan plågar en, fler och fler tankar dyker upp i huvudet, och man finner inget sätt att få det att sluta. Att älska någon, kan vara så underbart, men samtidigt så jävla svårt.

Kärlek är ett utav de mest komplicerade sakerna som finns.

Jag förstår mig inte på det alltså. Ena stunden är känslan helt obeskrivlig. Det bubblar i kroppen och man bara väntar på att någon ska dra ner en på jorden igen. Fjärilarna i magen finns ständigt där, bara man tänker på den man gillar. Helt otroligt.

Men samtidigt.. är det hemskt att gilla någon. Speciellt om personen inte gillar en tillbaka. Man vill göra något men vet inte riktigt vad. Kärlek är komplicerat, och kommer troligtvis alltid att vara det.

---

Det kändes så otroligt bra.. enda tills idag.

Allt rasade samman genom bara några få ord. Jag trodde det var början på ett nytt äventyr, men jag hade visst fel.

Jag har lärt mig att aldrig ta något för givet. - Det är därför jag sällan tänker positivt, jag vill inte bli sårad när det visar sig att det inte alls var så man trott.

Det är svårt att veta, bara genom en blick. Men sanningen är att, bara genom just den blicken fick det mig att inse, hur mycket du betyder för mig.

Det är svårt att tolka dig.. eftersom du sällan visar vad du tycker/tänker.

Snälla, jag ber dig. Om du ska såra mig, gör det snabbt. Jag orkar inte med mer snart.

Om du vill ha henne, visa det då.. istället för att.. hm.. jag tolkar det som att du ger mig dubbla budskap, men jag vet inte. Jag är så fucking confused right now.